Skip to content

9

February 23, 2013

helmet9 är antalet inlägg jag ligger efter med i #blogg100. Har jag inte haft något att skriva om eller har jag varit lat? Öh, enkelt svar, jag har varit lat. Med andra ord får jag plita ner nio inlägg i stöten idag. Inlägg nio kommer därför handla om arbetsintervjun jag var på i torsdags. Jag visste att det inte skulle var så illa för inget kunde ju bli värre än min första intervju. Så jag var inte orolig. Jag kom i tid, var sminkad och självsäker. Intervjun gick ganska bra tror jag men efter att ha läst en del kommunikation och ledarskap insåg jag vilka tricks de körde med. Det värsta var att jag var tvungen att spela med.

Jag fick inga opassande frågor på något sätt men frågorna är ändå till för att “sätta dit en” lite grann. Jag fick frågan om vilka människor jag kommer bäst överens med. Mitt svar fick ju bli:” de som tycker om mig”. Var ju dock tvungen att lägga till något “normalt” svar också. Eller när de frågade vilken roll jag skulle ta om jag kom in i en grupp på femton personer. Öh, ja, alltså det beror väl på vilka roller som är tillsatta. Dessutom kan jag inte hjälpa att jag är en person som tar plats, någon måste ju göra det. Så jag svarade ledaren. Fel svar förmodligen, men jag vill inte få ett jobb på grund av en falsk personlighet.

Jag fick också välja alternativ, typ, “stress eller lugnt” och  “rutin eller spontanitet”. Vad ska man säga? Intervjun har TVÅ frågor som är de absolut jobbigaste frågorna; “hur skulle dina vänner beskriva dig?” och “varför vill du jobba här?”. Hallå!

Hur mina vänner skulle beskriva mig kan väl inte jag veta? Jag TROR att de skulle säga att jag var snäll, glad och stöttande, men vad vet jag? Och varför jag vill jobba där? Ja, du… För att jag vill JOBBA. Jag skiter väl i var jag jobbar så länge jag har ett jobb. Man har ju inte roligare än man gör sig. Eller?

Sen var det en liten detalj jag var tvungen att säga, som MAN inte ska ta upp på en intervju, men jag var tvungen. Några av kontrakten de sökte var tvåskift och eftersom min man kommer hem sent kan jag inte jobba tvåskift. Surt att behöva säga det, men så är det.

Så vi får hoppas att min sprudlande personlighet räckte för att de ska ringa upp mig och be mig jobba.

Advertisements

From → #blogg100, Jobb

Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: